CeciliaJosefine

Har försökt att hålla mig borta från tankarna, har gått ganska bra .. fram tills nu.
Så, imorgon börjas det .. ett nytt helvete .. kanske värre än någonsin :( Vet inte hur jag ska orka..

Ska åka in till skolan en snabbis imorgon på morgonen, skönt att träffa folk man tycker om precis innan iaf :)
Behandling 13.30, sen läggs jag in .. =(
Vill verkligen inte .. orkar verkligen inte .. Hjälper inte detta nu, vet jag inte vad jag tar mig till..

Kommer finnas för er heela tiden ändå(L)
Älskar er !

Sitter i skolan, helt ensam och väntar på papsen som ska hämta mig... Alla andra har stuckit iväg på Idrott.
Som vanligt är det fullt med skitungar i skolan.. en för liten skola, till för mycket elever..
Jag lyckades hitta en sal, som jag tänkte jag kunde sätta mig i helt ensam i väntan på min far.. Tror ni inte då att äckelläraren kommer hit och sätter sig och ska rätta något..Han är verkligen äcklig!

Så nu sitter jag här och bara hoppas på att pappa snart kommer, samtidigt som jag möts av hans äckliga blick då och då.. Snusk !
Kanske kunde försöka hitta en annan plats, men lyckas nog inte.
På denna slötid borde jag ju ta tag i lite skolarbete, men fan jag orkar inte =(

Weei, nu fick jag ett efterlängtat sms.. hihi (a) Mycket efterlängtat ...Sööt...

Tog skolkort idag också.. och vetnivad? JAG FICK STÅ UPP =D Fan, första gången ever... Alla de långa fick sitta och vi småttingar fick stå.. yeeah =)

Ååh, faaan PAPPA SKYNDA DIG!! Haha.. vill inte sitta här längre ..
Skönt med långhelg nu i alla fall.. ledig på fredagar ju :) Sooova länge imorgon.. underbar!

Nää, nu ska jag stänga ner här och bara hoppas på att pappa är i närheten i alla fall..

Take Care !

Usch, va allting är snurrigt i mitt huvud just nu.. Känns som jag har så många beslut som jag faktiskt snart måste fatta :/
Hur ska jag göra med skolan nu denna terminen, med tanke på hur allt gått med behandlingen och så..
Första dagarna på jättelänge som jag över huvud taget orkat ta mig till skolan nu, och visst.. hur skönt som helst att komma dit och träffa alla, underbart.. Men samtidigt sån ångest över allt jag missat, behöver ta igen och allt jag inser att jag i fortsättningen kommer missa.
Tog i alla fall det svåra beslutet, ja faktiskt svåra beslutet, att hoppa av matten idag och istället byta till en annan kurs som bara går på vårterminen.. Känns som jag valde rätt just nu i alla fall !

Åh, känns som mitt liv är så jävla deprimerande just nu, förlåt... Jag har tillochmed gått och blivgigt pundare.. känns så i alla fall.. och nej, jag menar inte ordagrant pundare, utan mer på ett medicinskt sätt..
Det värsta är nog att de jävla tabletterna inte hjälper ändå.. Läkarna är helt chockade, och vet inte vad dom ska göra mer.. Dem vill inte ge mig tyngre mediciner till min lilla kropp. Jag förstår dem.. för somsagt, de jag äter nu är droger, ja faktiskt !

Somsagt, jätteskönt att komma tillbaka till skolan och träffa mina änglar igen, som jag saknat er..
Imorgon är det skolfoto som gäller, funderar faktsikt på att banga, men å andra sidan är det väl lite kul att ha ett kort på klassen för sista gången.. det är ju ändå sista året nu ! Tråkigt bara att Malin inte kan vara med också..

Satt häromkvällen och tänkte på hur mycket man egentligen saknar de gamla tiderna.. både de gamla tiderna, som för typ 3-4 år sen.. Men även de gamla tiderna, som för typ 1 år sen.
Alla roliga fester vi va på, allt roligt vi gjorde och den sammanhållningen vi hade, framförallt sammanhållningen.
Vi va med varandra jämt ! Vi hittade alltid på saker.. helt sjuka, och även helt meningslösa och betydelsefulla saker.
Vad hände?

Men mest av allt saknar jag nog tiden då man va liten och allt va bra.. Tiden med dig Ulrica.. alltså, minnena med dig är helt oslagbara .. Vi har upplevt så mycket tillsammans du och jag. Nu ses vi nästan aldrig :(
Men fortfarande så är det trots allt du&jag.. i alla fall för mig.
Minns fortfarande våran varbergstripp som igår, våran maskerad när vi gick i 3.an, som igår.. våran skidsemester, jag minns den som igår. Och det inbillande inbrottet, ja gumman, jag minns allt som om det vore igår! Det jag egentligen vill säga är att JAG SAKNAR DIG!

Nu har jag i alla fall får skriva av mig lite, känns skönt !

Take Care !

Ett tag sen jag skrev här.. (igen).
Usch, senaste tiden har varit ett rent helvete.. är nog fortfarande.
Jag är så jävla trött på alla läkarbesök som aldrig leder någon vart.. och tillochmed en behandling som bara gör mig sämre.
Är allting helt i onödan? Går jag igenom detta helvete till ingen som helst nytta?
Kanske bara är för mig att acceptera läget och inse att jag inte kan göra så mycket mer än att ta det för vad det är.

Har inte varit i skolan på två veckor nu, jag som skulle greja detta.. Jag skulle ju orka, och allt skulle gå bra.. Nu går det bara nerför.
Medicinerna jag har fått nu, är det värsta jag någonsin ätit.. vet inte hur jag ska förklara...
Jag hatar att gnälla såhär, men jag måste bara ibland..
Jag saknar alla så mycket..och jag är så ledsen över att jag inte hör av mig, eller att jag kanske inte alltid orkar prata eller så.. jag är ledsen för att jag stänger ute er.
Förlåt.. men jag har ett helvete just nu !! Jag behöver er mer än någonsin.. och när ni finns där för mig, betyder det mer än nåonting annat.
Trots att jag kanske inte visar det på bästa sätt.. så finns jag för er också, jag gör det. Jag tänker på er varje dag.. Ni är mina änglar, det är ni som gör mig stark..
Denna tiden kommer bli jobbig för mig, och säkert för er också.. jobbigare än vad det redan är... Men allting känns mycket lättare tack vare er(L)

Funderar på att hoppa av denna terminen som är nu.. Jag kommer aldrig orka ta igen allt som jag missar.. och det känner jag redan nu.. och det är fortfarande långt kvar på behandlingen..Det tar på mina krafter.
Usch, det är ett svårt beslut .. :(




Nu har jag fått gnälla lite, och tycka lite synd om mig själv..
Ska sluta nu,
Saknar er.. (Ni vet vilka ni är)..

Du har så lätt att stampa sönder, när Du väl fått in en fot
Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot
Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå
Det är snart en vecka sen Du ringde, så jag börjar nog förstå

Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två
Du har ett sätt att bara glömma, när problemen tränger på
Ett sätt att gömma mig för stormen, när Du vill och när Du kan
Ett sätt att glömma mig i regnet; som om "lilla jag" försvann

Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för Dig
Jag räcker inte fram
Men, Du har så svårt att vara ensam
så Du går till "lilla mig"
Men en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Jag kan känna mig bekväm i Dina ögon, när Du ler
Men Du kan säga nåt så beskt att allt blir kaos och uppochner
Jag tror inte Du förstår allt som Du säger om det vackra i misär
Du har fått sol i Dina ögon och har aldrig varit där

Det vankas höst och Du får ofelbart nåt underligt i Din blick
Det är så lätt att genomskåda Dina spel och Dina trick
Nu faller mörkret över stan, och Du går runt och sparkar löv;
som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv

Jag har så svårt att veta om jag ens betyder nåt för Dig
Du spelar nåt slags spel
Och det kan så lätt bli mitt fel
när Du ser på "lilla mig"
Och en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Du älskar bara rött, och leker vacker romantik
Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik
Men en dag är allting preskriberat och en del av Din lyrik
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik

Det går ett hjärtligt litet tag, sen tillhör jag ett slag för sig;
ett slag till intet dömt
Ja, snart är allt i tystnad bortglömt
Stackars dumma "lilla mig"
Ja, en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej