CeciliaJosefine

Rest in peace .. Natalia Mouwitz 2006-02-25 <3<3

Det är två år sedan du lämnade oss nu och saknaden efter dig är stor. Du finns i våra tankar och lever med oss i våra hjärtan.
Du har gett oss så många fina minnen, som vi alltid kommer bära med oss.
Jag vet att du vakar över Anastasia och alltid finns hos henne<3

Natalia, himlens vackraste ängel, du är saknad... Vila i frid <3

Försöker ta mig igenom dagarna så gott de går, även om det är jobbigt. Jag försöker visa mig stark, försöker hålla inne tårarna, men ibland brister det.
Dem säger att det är bra att gråta och jag antar att det är sant, men samtidigt vill jag försöka visa mig så stark som möjligt inför dig.♥ Jag vet att du fixar detta.

Det är jobbigt att inte ha dig här, att inte träffa dig, inte se hur du mår. Jag vet att du mår minst lika dåligt som oss nu, men jag hoppas verkligen att denna tiden kommer ge dig det du behöver och kommer få dig att må bättre.
Jag saknar dig och jag älskar dig♥

Vi lyckades ta oss in till stan idag, för att kika balklänning. Kan vara bra att komma på lite andra tankar, även om det är jobbigt att låtsas som om ingenting har hänt.
Trodde faktiskt inte att jag skulle hitta någon klänning en dag som denna, men efter ca: 12 provningar av olika klänningar så kom jag hem med en som jag är riktigt nöjd med. Den är jättefin. Så nu va det problemet ur världen i alla fall =).

Känner verkligen hur mycket jag saknar dig nu när hela min värld är kaos och uppochner. Du är fortfarande en av få personer som jag verkligen känner att jag kan öppna mig helt för, släppa lös allting och jag tror fortfarande att du är en av få, som kan hjälpa mig upp ur en sådan här situation.

När jag pratade med dig igår, kom saknaden som en chock.. trodde inte det. Att du finns för mig och fortfarande bryr dig om mig, betyder så fruktansvärt mycket för mig. Tack♥

Vännerna... Jag älskar er! Tack för erat stöd. Allt jag behöver just nu ♥ Finns inga ord för hur tacksam jag är att ni lyssnar, stöttar, pratar och framför allt orkar!!

Så hände det som jag aldrig trodde skulle hända, det som aldrig skulle drabba oss, vi som alltid varit så starka, eller?

På mindre än bara några minuter så kändes det som om hela min värld rasade samman och just nu känns det inte som det finns någonting som kan bygga upp den igen.

Jag vet inte vad det jobbigaste just nu är, att jag själv mår så dåligt som jag aldrig tidigare har gjort och att mina tårar vägrar ta slut, eller att se de personer som står dig allra närmast må så dåligt.

Att se dig gå igår... jag vet inte hur jag ska beskriva den känslan, det går inte..det va jobbigt, trodde aldrig det skulle sluta såhär.

Jag vet att du har mått dåligt över detta och att du behöver tid för dig själv och jag stöttar dig i det, även om det gör så fruktansvärt ont i mig.

Jag förstår inte...
Tomt..

Min skolvecka är avklarad, utan en enda frånvaro även denna vecka.

Det är sjukt härligt att ha varje torsdag och fredag ledig, 3 dagar i skolan är alldeles lagom för mig.

Har fortfarande inte riktigt orkat komma igång med allting jag har efter mig och det spelar ingen roll hur mkt folk pushar mig eller tjatar på mig om att ta tag i det, för vad hjälper det när motivationen inte finns. Det går inte att lyckas när man skriver en mening och sen inte förstår varför man skrev så, så man suddar ut det igen, ja, sen fortsätter det så tills man smäller ner locket på datorn och skriker något onödigt.

Situationen som är nu gör inte saker och ting lättare för mig, det tar verkligen på både mina krafter och mitt humör.

Jag vet inte vad jag gör om detta inte löser sig, jag behöver verkligen båda er nu, tillsammans, inte isär.

Att ni har det jobbigt förstår jag och jag hoppas att det löser det på bästa sätt för er, men glöm inte av oss i det stora hela, vi blir faktiskt också inblandade och vi behöver, lika mycket som ni skulle behöva, prata ut om det.

Gå inte och låtsas som om ingenting hänt, eller smyg inte med saker och ting.

Jag är 18, snart 19 år och varken blind eller döv... jag SER vad som händer och framför allt HÖR jag vad som händer.

Det känns som om jag fått en kraftig motvind i mitt liv just nu, det mesta känns jobbigt och tungt, dessutom känner jag mer och mer hur mycket jag saknar dig, eller nä, hur mycket jag saknar att ha dig som den person jag kunde glömma all mina problem hos, att ha dig som den person som jag kunde känna mig riktigt trygg hos, jag saknar dig som den person som visste precis allting om mig och ändå tog mig för den jag va.

Nu hoppas jag att One tree hill snart är nerladdat så jag har någonting att titta på. En fågel viskade i mitt öra att det va ett riktigt gråt-avsnitt, det passar mig bra en kväll som denna.

Annars har jag alltid min gråt-låt.

På tal om att gråta så ska jag och Nella gråta ikapp till PS. I love you på bio i helgen, blir kanon.

Nu ska ni äntligen få slippa mitt gnäll, i alla fall för ikväll.

Over and out..

Make it work :'(

Sista dagen på lovet nu då.

Imorgon börjar skolan igen, något jag absolut inte ser fram emot.

Mitt lov har varit allt annat än lugnt, vilket jag inte har någon annan än mig själv att skylla för.

Jag hade egentligen behövt detta lov till att bara ta det riktigt lugnt, vila ut och inte tänka på någonting. Men istället har jag tillbringat det till en och annan utgång med vännerna, vilket absolut inte är helt fel det heller... man ska ju inte stanna upp sitt liv helt heller. Dessutom har jag pga olika omständigheter behövt komma hemifrån så mycket som möjligt. Har helt enkelt inte orkat sitta hemma på kvällarna.

I tisdags träffade jag en saknad kusin, som jag inte träffat på evigheter kändes det som.

Vi satte oss på chez, käkade gott och tog några glas vin. Mysigt.

.

Onsdagens utgång va kanon, ingenting gick fel.. vi behövde verkligen den kvällen. Jag har saknat "oss" på det sättet. Vi måste se till att det blir fel kvällar av det slaget framöver.

Tack älsklingar! Ni betyder mycket för mig, det har liksom alltid varit vi på något sätt. Jag älskar er.♥

Alla hjärtans dag i torsdags va inte heller helt fel.

Jag är inte personen som gillar alla hjärtans dag, kanske beror det på att jag inte har någon pojkvän att tillbringa den med.

Men ändå så tycker jag att det är en dag där allt är så "framtvingat". Alla köper choklad och rosor till sina partners och är extra gulligull mot varandra, bara för att liksom.

Själv hade jag nog uppskattat mer att bli lite extra uppvaktad på vilken annan dag som helst, då inte ALLA andra par gör detsamma. Är jag knäpp?

I alla fall så tillbringade jag denna dag med Malin, Nella och Michala.. vi skulle egentligen bubblat, men så blev inte fallet. Istället käkade vi middag och pratade om allt möjligt.

Sedan gick jag, Nella och Malin till Valand där kvällen fortsatte på ett mycket bra sätt.

Jag hade roligt, det va så längesen Malin va med ute så, har saknat det gumman <3 Fler sådana kvällar, tack!

Fredagen bjöd på en lugn hemmakväll, efterlängtad som tusan. Jag låg bara hemma i soffan med en påse chips och en skål dipp. Somnade grymt tidigt, vilket jag somsagt behövde.

Igår, lördag blev det ännu en utgång.. följde först med Nella till hennes syster som hade inflyttningsfest, där vi kollade lite på melodifestivalen, som för övrigt blir sämre och sämre för varje år. Hade det inte varit för Björn Gustavsson, hade jag strejkat helt från mellokollande detta året(Kolla klippen i mitt tidigare inlägg). Sen gick vi vidare till Blvd. Helt okej kväll.

Nella gumman, jag är så glaad att jag har dig där jag har nu.♥

Så idag kanske ni förstår att jag inte är den piggaste människan på jorden, haha. Dagen ska tillbringas i sängen, alternativt soffan. Kanske borde plugga lite också?

Bjuder på lite bilder från i onsdags. Enjoy!
 

Klockan börjar närma sig 14.00 och jag ligger fortfarande i sängen och är så där seg och slö som man är dagen efter.

Konstigt nog slog jag upp ögonen redan vid 10-tiden imorse, vilket inte är likt mig.

Ja, som ni kanske förstår då, så va det ju utgång som stod på schemat igår.

Dregen gästade studentklubben på Valand och för er som känner till min kärlek till honom, så förstår ni ju att det inte är något som jag vill missa i första taget.

Stormen gjorde att många drog sig ur, mer eller mindre alla, så kvar var jag och Nella, alkoholisterna själva. Vi bangar inte utgång och glad är jag för det.

Återigen en lyckad kväll med henne, det kan bara inte gå fel.

Trots blåst(!), regn och slask och dålig kläddag så tog vi oss ut, strongt gjort av oss.

Vi började svepa vin hemma i hennes syrras lägenhet, och självklart har bitchen köpt chips och godis, vilket jag inte kan sluta äta, när jag väl börjat. Så vi va lite onyttiga också, men vafan gör det.

Efter att vi insett att vi inte skulle komma in om vi fortsatte dricka vin, så begav vi oss in till stan och Valand, där Nella hade sett fram emot att briljera lite med sitt vip-kort som skulle ge köföreträde, haha. Men väl där, så ja, ingen kö alls, stackars Nella.

Väl inne va vi nära på att vända lika fort igen, men vi gav det en chans och kvällen blev faktiskt riktigt lyckad.

Min kärlek dregen gick inte upp förrän senare under kvällen, och herregud va han är sexig.

Nella talade om för honom vilken otroligt sexig rumpa hon tyckte han hade i sina byxor, vilket hon egentligen inte tyckte. För hon tycker inte han är sexig någonstans.

Det kryllade av Australiensare och Fransmän där igår, haha. En snäll bartender som bjöd oss på shots hade dem också.

Kvällens planer är inte riktigt hundra än, hemmakväll i soffan med en påse chips eller utgång. Utgång är nästan bäst, för då slipper jag tjocka mig med chips, haha.

Vi får se vad kvällen bjuder på. Michan är ensam hemma, förfest och sen utgång? Ja, kanske.

Nu ska jag försöka orka mig upp ur sängen och göra någonting vettigt istället för att bara slöa här.
Take care <3

.