CeciliaJosefine

Har varit hos läkaren idag, inget nytt egentligen, dem vet ju fortfarande inte va det är eller beror på och så, konstigt nog. Efter 5 år tycker man ändå att något skulle ha hänt, men men, dem gör i alla fall sitt bästa och vill så mycket.

Jag fick i alla fall höjda medicin doseringar och så pratade vi lite om en ny behandling som kanske blir aktuell lite längre fram.

En behandling som inte är lika tidskrävande och så som min tidigare, men desto mer påfrestande och jobbigare biverkningar :/

Jag blir alltid på så lesst humör efter att jag vart hos läkarna, så skolan efter kändes bara pest och på mitt ph-samtal fick jag ett smärre sammanbrott, men det behövde jag nog.

Grinig som satan va jag nog också mot de flesta, ber om ursäkt för det... men ja, som Michaela sa: "man har sina dagar" och ja, idag hade jag min... och igår.. och i förrgår och förmodligen även imorgon..

Studenttiden närmar sig, balerna är redan igång och min va ju som ni redan vet i lördags.

Nella älskling har sin bal på fredag, då ska det kikas och fotas =)

Denna underbaring tar även studenten nästa tisdag, då ska också kikas, fotas och kramas. Va stolt jag kommer att vara över henne då, hur full hon än kommer att vara <3 Tyvärr kommer jag inte kunna medverka på hennes mottagning hemma sen, för då har jag en kusins studentmottagning som väntar..

På fredag nästa vecka ska det grillas och förtäras alkohol i slottsskogen med alla kunskapsgymnasiets treor, för att fira att betygen är satta och för att vara samlade alla tillsammans och göra något kul ihop innan studenten.

Sen den 5.e Juni är det vår dag, kunskapsgymnasiets avgångsklassers dag, fan va underbart.

Redan klockan 07.00 börjas det med Champagne-frukost och klockan 13.00 är det jag och mina duktiga vänner som springer ut helt överlyckliga med studentmössorna på, fyfan vilken känsla! Tror ni att jag längtar eller? Galet!

Inte heller är det långt kvar tills jag åker till Grekland för att bara koppla av efter det gångna skolåret och allt som hänt. Bara sola, bada, äta gott och dricka några goa drinkar, men absolut ingen party-resa. Bara återhämtnings-resa.. underbart!

Nu tackar jag för mig.. Ha en härlig kväll <3

17:e Maj - Balen: En helt fantastisk kväll på alla sätt, ett minne för livet...
Säger inte mer än så, utan låter bilderna tala för kvällen... Bilder säger mer än ord..

Dagen i sig har varit ganska bra, papsi kom och hämtade mig vid 11-tiden så åkte vi in till stan, strosade runt och tog en frukost på ett mysigt café, jaa frukost för mig i alla fall.

Sen när tiden blev knapp körde han mig till moster och salongen, där hon satte igång med att väva slingorna. Så nu är jag allt lite ljusare! Längden gjorde vi inte så mkt med, tog lite på topparna bara.

Vi planerade lite inför lördag och hur jag ska ha håruppsättningen och sminket, det ska nog bli kanon tillslut tror jag. Vid 10.30 börjar mina förberedelser inför kvällen.

Jag börjar faktiskt bli lite nervös om jag ska vara helt ärlig, haha.

Imorgon ska jag in till stan och Nail studio, där naglarna ska bli fina, det behövs kan jag lova.

Det är som om ett känslomässigt krig drar igång inom mig varje gång kvällen börjar närma sig, mina känslor och tankar verkligen väller över mig.

Jag grubblar, gnäller och tänker så sjukt mycket över allt och inget.

För att vara ärlig så har jag så mycket inom mig som jag bara vill skrika ut..

Jag har vissa personer som jag har så mycket jag vill säga till, eller nej.. jag vill skrika ut allting till er, jag vill rensa upp allting, alla tankar. Det finns så mycket som jag går och tänker på och så mycket som jag egentligen vill ha sagt, men som jag inte vet hur jag ska få sagt det, för jag vet att förståelsen aldrig skulle finnas där, tyvärr!

Jaa, så va jag där igen, tillbaka på noll.. är det inte typiskt? Lagom till bal och student och allt..

Smärtan började jag egentligen känna av för lite över en vecka sedan typ, men då försvann den lika fort igen.

Nu värkar den vara tillbaka för att stanna, den har liksom bitit sig fast igen.

Mamma pratade med läkaren idag, han kunde inte säga så mycket, mer än att ge mig en tid så att vi kan träffas nästa vecka och sen sätta mig på en kortison-kur a la megasize.

Meeen, jag ska inte klaga mer nu! Känns som jag gör det alldeles för mycket redan!

Ja som sagt, balen närmar sig. Redan på lördag åker klänningen på, håruppsättning och smink.

Imorgon ska jag till min älskade moster och hennes salong för att göra slingor och fixa till håret lite, på fredag ska jag fixa naglarna och sen är det lördag, då blir det fixas och donas hela dagen.

Så vill ni se oss uppklädda och vackra, så är det utanför valand runt 7 halv 8 - tiden som ni ska befinna er.

Min dejt för kvällen blir Michaela, vi lyckades inte locka med oss någon kavaljer, haha.. eller jo, men dem befinner ju sig i sthlm, de asen.

Men jag klarar mig fint utan, med michaela vid min sida, blir det toppen. Dessutom kommer ju även Malin och Patrik, de fina paret, också finnas där. Så det kan inte gå fel!

Nu ska jag ägna min tid åt min kladdkaka och mina jordgubbar, det ska bli gott..

Jag hatar de dagarna när allting bara kommer över dig, som om alla känslor du har i kroppen gaddar ihop sig och liksom bara bestämmer sig för att komma över dig, trycka ner dig till botten för att göra det så svårt som möjligt för dig att sen ta dig upp igen.

När det inte spelar någon roll alls vad som händer runt omkring dig, för allt känns bara meningslös, tråkigt och allmänt skit ändå.

När minsta lilla får dig till tårar och folkmassor får dig att bryta ihop..

När inte ens det sötaste och mest efterlängtade sms kan få dig att le..

Då det känns som om verkligen allt går emot dig och allt som en gång kändes ganska okej, helt plötsligt känns så jävla hopplöst!

När du vaknar på morgonen med ångest och bara ser den nya dagen som en fortsättning på ett evigt helvete..

Ja, de dagarna hatar jag!

Jag vill att min pappa ska komma hem, mer än något annat..

Jag vill att allting ska gå tillbaka till normalt igen..

Jag vill kunna knäppa med fingrarna så är allt i skolan klart, allt det jag har att ta igen, det vill säga mer eller mindre alla kursmål i åk 3, ska vara uppnådda.

Jag vill att min ångest ska försvinna och jag vill inte att min smärta ska komma tillbaka, som den nu gör..

Jag vill inte se tillbaka på mina ungdomsår, som de värsta i mitt liv... som jag kommer att göra.

Jag vill gå tillbaka till mitt gamla jag, då jag mötte alla problem med styrka och mod, då jag vägrade falla..

Jag vill hitta tillbaka till min motivation och glädje..

Jag vill spola tillbaka tiden ca: 5 år och göra saker och ting annorlunda.. uppskattat de liv jag hade då, mer.. uppskattat varje enskild dag och gjort det bästa av den..hoppats på att aldrig bli sjuk..

Jag vill att allting ska vara som förr!! Då allting va bra..

Jag vill inte vara den lipsill som jag nu är, som bara gnäller och tycker synd om sig själv.. för jag vet att det finns dem som har det värre än jag..

Jag vill åka härifrån och bara ta med mig de jag tycker om.. ni vet vilka ni är.

Pappa, kom hem!!

Mamma, kämpa, va stark!!

Fyfan sicken helg det blev..

Inte en lugn stund sen i torsdags.. men oj va kul jag har haft!

Torsdag:

Satt hemma i lägenheten och kikade handbollsfinalen med Michan, drack lite vin och fixa oss inför kvällen.

Vadet vi gick in i en vecka tidigare, okej förlåt Michan, som JAG gick in i och drog med henne i, förlorade vi såklart. Ganska stort dessutom.

Vid 10-tiden begav vi oss ut i spöregnet, Michan med en påse över huvudet, som hon gjort hål i, för att se något, JA, DET ÄR SANT!

Mötte stockholmarna, även kallade Marcus och Sebastian, på centralen.. satt en stund på centralens pubb och tjötade. Trots att det va långt över ett år sen som jag träffade Marcus så kändes det som om det va igår. Sebbe ska vi inte tala om, honom hade jag aldrig träffat innan, men samma där, det kändes som vi kännt varandra i evigheter.

Efter ett tag tog vi vagnen upp till valand, killarna va helt överexalterade för att få åka spårvagn, haha.

Väl inne på Valand beställdes drickat in hej vilt och ja, det kan hända att det kanske blev ett glas för mycket, kanske två.

Vi hade en bra kväll/natt inne på Valand, som slutade på centralen med gitarrspel från någon vi hittade där, helt grym var han. Fråga mig inte hur vi träffade honom eller började prata med honom för det minns jag inte!

Hemma i lägenheten igen vid halv 4 tiden kanske.. där killarna fortsatte dricka. Marcus hämtade blommor från gården och dekorerade lägenheten, sprang naken i svalen, spela högsta volym så grannarna flippade, ja you name it..

Efter att ja, inga namn, övertagit dubbelsängen i MIN lägenhet, så somnade jag till i soffan någon gång mellan 07.00 och 08.00.. sov nog ganska okej i någon timma innan, inga namn, lyckades ta över hela soffan och putta ut mig.. då begav jag mig till den fruktansvärt obekväma soffan där jag fick kanske 2 timmars sömn, innan inget namn vaknade och insåg att jag va borta.. då blev jag väckt och fick komma tbx till den något bekvämare soffan igen, där jag fick max en timmas sömn till.

Fredag:

Killarna gick på det igen vid halv 4 tiden, satt bara hemma i lägenheten, gick upp till mamma och dem som hade lite folk hemma, där satt även brorsan och spelade poker med sina kompisar.

Sebbe lyckades nog gå en och annan och dem på nerverna när han överdrev den dryga stockholms sidan lite vääl mycket. Marcus deckade i soffan..

Gick ner till lägenheten igen.. killarna va på tok för fulla och väckte förmodligen hela Ale.

Väl nere i lägenheten va jag hur trött och seg som helst, fort som fan intog jag denna natt sängen och sov helt okej i några fler timmar än natten innan.

Lördag:

Vaknade något fräschare och piggare än morgonen innan.

Killarna ville in till Liseberg, så fick det bli. Dem åkte in redan när det öppnade, det hade vi inte riktigt lust med, så vi mötte upp dem där inne vid 4-tiden typ.

Hade riktigt kul, blev som ett litet barn... ett dränkt barn typ. Aldrig mera flumride... jag skämtar inte när jag säger att jag kunde vrida vattnet ur mina kläder.

Kvällen/natten tillbringade vi på Chez och att vi inte blev utslängda därifrån är fan ett under. Mer behöver jag inte säga!!

Vaknade imorse helt förstörd, har aldrig i hela mitt 19-åriga liv varit så sleten som jag är idag, inte ens i närheten.

Säga vad man vill om stockholmare, men faaan va roligt jag har haft dessa dagarna. Marcus och Sebastian, helt galet roliga och sköna killar.. som vi säger i göteborg "Riktigt goa gubbar".

Kändes något tomt när dem imorse begav sig mot huvudstaden igen, men samtidigt jävligt skönt.. det betyder VILA!

Det blir förhoppningsvis kärt återseende om inte allt för lång tid.

Tack Michaela för denna helgen.. en helg som jag sent kommer glömma.

Nu är det snart sängen som gäller för mig.. och jag är riktigt tveksam till om jag orkar mig för till skolan imorgon.. jag kommer typ vara bakis i en vecka efter detta fylleslag.

God natt!