Is it love that I'm feeling?*

Godkväll mina fina!!

Jag har återigen varit väldigt dålig med att uppdatera här, jag vet... men det känns lite meningslös att skriva, när jag inte har något vettigt att skriva, det blir bara att jag gnäller då och det vill vi ju inte.

Dessutom känns det knappt som att någon läser min blogg, haha.. så det är väl kanske inte spec många som märker av min kassa uppdatering!?


Imorse när jag vaknade kan jag väl inte direkt påstå att det kändes som att det bara är en vecka kvar till julafton. Plus fyra grader och regn..oerhört mysigt måste jag säga.

Igårkväll blev en ganska jobbig och känslomässig kväll för mig, jag behöver kanske inte gå in närmare i detalj vad som orsakade mitt sammanbrott.. men jag börjar nog inse mer och mer att jag måste ta tag i mig själv eller åtminstonde inse att jag måste låta någon annan hjälpa mig med allt som tynger mig, för min ryggsäck börjar bli alldeles för tung för att jag ska orka bära den själv längre.


Min baby va i alla fall helt underbar mot mig igår när jag mådde så dåligt och när jag grät som mest, han försökte verkligen stötta och han lät mig gråta ut helt.. åh, längtar så mycket efter honom.
Men imorgon får jag pussa på honom igen, då kommer han och hämtar mig efter sin tenta, sen ska vi laga mat och ha myskväll.
Sa till mics idag att jag tror att jag är kär.. kan det vara så?:)


Nu är det bara en vecka kvar tills vi åker till Åre, eller okej, lite mer än en vecka.. och jag längtar.
Det ska både bli riktigt skönt att komma ifrån allting här hemma just nu, behöver verkligen ett avbrott från allt... och oerhört kul att komma upp till snö och skidåkning, party och underbara människor.
Sen att få busa med baby i snön, är ju inte heller helt fel.. okej, misstolka inte nu.. jag menar inte busa på det sätt som ni tänker era pornos ;)


Har inte varit i skolan på riktigt länge och tänker inte sätta min fot där i veckan heller, det gör mig illamående och ångestfylld..
Finns dock vissa babes jag saknar, ni vet vilka ni är.. :)
Jag hoppas att julledigheten ska ge mig tid att tänka över allting och hitta tillbaka till min motivation och få ro i kroppen igen..  för som det är nu, blir jag snart galen på mig själv och jag vet varken in eller ut.

Men nog om allt trams.. nu ska jag snart krama kudden, ingen baby =(
Sov gott, dröm sött..

Each day is a gift, not a given right!!


Confession*

Jag har alltid haft väldigt svårt låta människor komma mig riktigt nära in på livet och jag har alltid haft väldigt svårt att helt öppna mig för de personer som redan står mig nära. De få personer som jag vågat släppa in på riktigt har varit personer som fått mig att känna mig trygg och personer som jag kännt att jag kunnat lita på, oavsett vad.
De har varit vänner och det har varit kärleken.

När en person, som fått tillgång till ditt hjärta vänder dig ryggen och sårar dig så djupt att du inte vet vart du ska ta vägen och helt tappar hoppet och modet till att hitta tillbaka till dig själv igen, så tar det fruktansvärt lång tid att komma över det.
När "The one" (som jag trodde då, sårade mig och visade mig en mörk sida av kärleken som jag aldrig ens kunnat ha mardrömmar om att få upptäcka, så trodde jag aldrig mer att jag skulle hitta någon som fick mig att känna så som han fick.
Jag stängde alla dörrar som gick, som ledde till mitt hjärta.. och skulle aldrig låta någon komma nära igen, aldrig!!
Tills nu..

Första gången jag träffade dig, så visste jag att du hade något speciellt.. den stora frågan var bara vad!? Du försvann inte ur mina tankar..

Att det skulle visa sig vara att du har ett hjärta av guld. större än många andras och att just du skulle vara den person som skulle få mig att våga släppa in någon igen och att du skulle vara den som jag vågade låta mig själv falla för igen, hade jag ingen aning om då.
Men nu vet jag!!

Jag har fortfarande mycket kvar att jobba med. Men du har lärt mig att inse verkligheten igen och du har fått mig att hoppas på något jag innan inte trodde fans..
Du gör mig lycklig på ett sätt som jag inte varit på väldigt länge!
Du får mig att le, du får mitt hjärta att slå volter och jag vill vara din, så länge som du vill ha mig!!
Du har blivit min trygghet i all oro..




SURPRISE...I'm in school..

(Detta inlägg skrev jag i morse, men av någon konstig anledning ville det inte publiceras, hoppas att det går bättre nu..)


Jag orkade mig upp imorse, duktigt va?

För att åka in till skolan för en jävla lektion, på 45 minuter.. 08.30 - 09.15, det är min skoldag idag.

Egentligen känns det helt jävla onödigt, då vi bara ska sitta och jobba med uppdraget.

Vad gör jag? Jo, jag sitter och skriver här istället.. jag har ingen motivation till att skriva en fingerad rapport just nu, kommer jag någonsin ha det? Bra fråga!!

Jag slutar om typ 20 minuter, då vet jag inte riktigt om jag ska åka hem och sova igen eller om jag ska åka till café och hälsa på mina sötnosar.. vi får se, vi får se..


Någon som har förslag på vad jag kan skriva om i min fingerade rapport? Alltså en påhittad rapport.. allt ska vara påhittat, sjukt!!

Då gäller det ju verkligen att ha motivation och inspiration, vilket jag INTE har alls.. inte haft på ett år nu, så det va ju inget nytt.


Igår fick jag äntligen en ny mobil, som vissa av er vet har ju min förra varit helt i sina egna tankar och levt heelt sitt eget liv, gjort precis som den vill, när den vill.. som ett barn ungefär.

Men nu ska det nog gå att ringa till mig när som helst och även förvänta sig svar på sms med en gång, haha.. hoppas jag i alla fall!


Igår satt jag makeup-modell för MaryKay, det va ganska kul.. blev erbjuden jobb, men tror inte att jag är intresserad om jag ska vara helt ärlig.. ska träffa henne nästa vecka och prata, så får vi väl se.

Har fått material och så att läsa igenom till dess..

Jag har ju ett jobb, dessutom har jag skolan som jag försöker ta tag i.. känns inte som att jag kommer orka med allting..

Men å andra sidan kanske jag igen kan börja överväga att hoppa skolan då och istället ha 2 jobb?

Fast nej, jag tror inte det..

Jag vill ändå försöka bli klar med gymnasiet..


Så, vad händer idag då?

Jag vet inte riktigt.. kanske blir det så att jag åker till Michan och Malin en stund nu efter skolan.. annars har jag inga planer alls.

Baby har match ikväll, så honom får jag inte träffa förrän imorgon =(

Usch, jag börjar nästan bli lite rädd för mig själv när jag känner som jag känner och när folk berättar hur jag lyser upp så fort jag pratar om honom..

Är jag helt fast nu? Har han fångat mig totalt?

Och då kommer ju automatiskt de tankarna som handlar om rädslan att det vi har försvinner och jag förlorar honom..

Åh, jag är alltid så osäker och nojig!!


SNAAART, åker vi till Åre... och Malin drömde om att hon missade tåget..vilket INTE kommer att hända när det väl gäller, right?

Jag längtar nu i alla fall, det kommer att bli grymt..


Nu ska jag försöka skriva lite skolarbete istället för om mitt ointressanta liv, haha..

Kanske hörs lite senare..

Ha en bra dag <3


RSS 2.0